YHDYSKUNTA

Tonnaget äger vi i huvudsak fortfarande för att trygga en långsiktig stabilitet. Vårt tonnage är dock ålderstiget och inte anpassat till dagens fordonsvikter, varför det finns ett stort behov av att förnya flottan.
Tonnaget äger vi i huvudsak fortfarande för att trygga en långsiktig stabilitet. Vårt tonnage är dock ålderstiget och inte anpassat till dagens fordonsvikter, varför det finns ett stort behov av att förnya flottan.

Ett ö-rike spritt på 60 bebyggda öar, egen regering och riksdag, 16 kommuner

Åland är annorlunda

Ett självstyrt ö-rike med 28.500 personer spridda på 60 bebyggda öar, egen regering och riksdag, 16 kommuner och egen lagstiftningsbehörighet bl.a. inom de områden som berör infrastruktur och kommunalteknikska sektorn, ger oss i landskapsregeringen både intressanta möjligheter och utmaningar. Vi använder vår lagstiftningsbehörighet, möjlighet att kanalisera stöd och att själva organisera vår förvaltning för att underlätta för våra medborgare och företag.

Teksti Mika Nordberg, infrastrukturminister

Åland är ett självstyrt och enspråkigt svenskt landskap med egen flagga, egna frimärken, egna registreringsskyltar och en egen toppdomän (.ax). Sammanlagt bor 28.500 personer på Åland fördelade på 16 kommuner. Av dem bor cirka 11.000 i Ålands enda stad, Mariehamn, där även Ålands regering, landskapsregeringen, har sitt säte.

Landskapet består av mer än 6 700 öar med en totalareal på 6 787 km2. Huvudön är ca 30 * 40 km2, men så många som 60 öar är bebyggda, vilket bl.a. ger oss utmaningar inom infrastrukturen, transporterna och den kommunaltekniska sektorn.

Ålands styrning

Åland leds av ett lagting (vår riksdag) med 30 folkvalda ledamöter (www.lagtinget.ax). Sedan valet hösten 2015 består lagtinget av Liberalerna (7), Centern (7), Moderaterna (5), Socialdemokraterna (5), obunden samling (3), Ålands framtid (2) och Åländsk demokrati (1).

Landskapsregeringen (vår regering) kan ha fem till åtta medlemmar och dess ordförande är lantrådet. Landskapsregeringen utövar förvaltning på de områden som enligt självstyrelselagen ska skötas av landskapet i stället för staten, varför Ålands landskapsregering sköter uppgifter som i riket handhas av statsrådet och olika ministerier, samt övriga statliga myndigheter.

Till sin hjälp har landskapsregeringen en förvaltning bestående av sex avdelningar, och ett flertal underliggande myndigheter där de största är Ålands hälso- och sjukvård, Ålands gymnasieskola, Högskolan på Åland, Ålands polismyndighet, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (www.regeringen.ax).

Egen lagstiftning

Landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet inom områden som bl.a. sjukvård, näringsverksamhet, kommunerna, miljö- och hälsoskydd, natur, kultur och infrastruktur. Till infrastukturen hör bl.a. egen lagstiftning inom byggnads- och planväsendet samt lagstiftning rörande vägar och kanaler, vägtrafik, båttrafik och farleder för den lokala sjötrafiken.

Bland annat har vi trafikplikt till Stockholm som möjliggör offentligt understödd flygförbindelse till Arlanda och har kunnat stödja den lokala elproduktionen så att vi idag kan täcka 22% av vår elförbrukning med vindkraft.

Ett annat exempel finns inom byggnads- och planväsendet. På samma vis som i riket finns planering på kommunal nivå genom detalj- och generalplaner, medan kommungränsöverskridande planering i form av landskapsplaner i huvudsak saknas. Landskapsregeringen kan bara i vissa undantagsfall besluta om markanvändning för frågor av stor samhällsbetydelse inom områdena trafik, energi och avfallshantering.

Vi har även vår egen byggbestämmelsesamling, som utgår ifrån motsvarande bestämmelser i Sverige. Ett problem för de åländska aktörerna har varit att finska byggstandarder och RT-kort i mycket begränsad omfattning finns översatta till svenska.

Samordning och god service

Till följd av vårt självstyre har vi kunnat samordna offentliga uppdrag som ligger på olika huvudmän i riket och även i offentlig regi upprätthålla service som inte i landskapet kan upprättshållas på kommersiell basis.

Exempel är Ålands hälso- och sjukvård, www.ahs.ax, som bl.a. driver vårt sjukhus och hälsostationer i hela landskapet, och prövnings- och tillsynsmyndigheten Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, www.amhm.ax. ÅMHM sköter all tillsyn och prövning inom alkoholutskänkning, social-, hälso-, djur- och miljöskydd, men upprätthåller även veterinärjour för smådjur och nyttodjur och ett ackrediterat miljö- och livsmedelslaboratorium.

Varken veterinärjouren eller laboratoriet har tillräckligt kundunderlag för att kunna drivas kommersiellt. Med denna samordning kan vi erbjuda kunderna en dörr för tillståndsgivning, medan man båda sidor havet behöver uppsöka flera olika myndigheter för att få alla tillstånd i skick innan en verksamhet kan startas upp.

Driftsprivatisering

av färjetrafiken

Ibland finns det orsak till omorganisering för att minska kostnader, öka effektiviteten och/eller förbättra servicenivån. Ett sådant exempel är driftsprivatiseringen av vår rederifunktion som bedrev trafik med nio frigående färjor till skärgårdskommunerna.

Personalkostnaderna hade under lång tid drivits upp, vilket innebar att landskapsregeringen genom driftsprivatiseringen av linjerna uppnår en kalkylerad inbesparing på 20-30% av personalkostnaderna. Hälften av våra sju linfärjelinjer är ännu i egen drift, men även detta kommer att utvärderas.

Tonnaget äger vi i huvudsak fortfarande för att trygga en långsiktig stabilitet. Vårt tonnage är dock ålderstiget och inte anpassat till dagens fordonsvikter, varför det finns ett stort behov av att förnya flottan.

Fartyg av denna typ och med isklassning är svåra att få tag i, varför nybyggnation eller omfattande ombyggnation är de enda alternativen, men innebär även stora kostnader. En dubbelända färja för 250 personer och 60 personbilar är projekterad och alternativ på finansering diskutteras, bl.a. totalentreprenad med återköpsklausul. Vi ser även över möjligheten att införa eldrift på linfärjorna för att minska driftskostnaderna.

Vägar, broar och hamnar

I landskapet finns det enskilda, kommunala och landsvägar. I riket talas det om privatisering av vägar och det statliga vägunderhållet i såväl riket som i Sverige har privatiserats, men kvalitetsskillnader som en följd.

Huvuddelen av vägunderhållet på våra landsvägar sköts i egen regi och i samarbete med kommunerna, men diskussion förs om detta är den totalekonomiskt bästa modellen. Det kan konstateras att det är svårt att handla upp rätt kvalitet och kunna följa upp avtalen inom ett så komplext område som vägunderhåll, och att intresset att få ned kostnaden på bekostnad av kvalitet inte är så hög.

I landskapet finns procentuellt sett fler broar och hamnar än i rikets vägnät, närmare bestämt 70 broar och 25 hamnar i landskapets regi.

De nya fordonsvikterna med en ökning från 60 ton till 76 ton ger både rikets trafiknät och oss stora utmaningar. Ofta går det inte i landskapet att köra en omväg till följd av ö-strukturen.

Utöver normalt underhåll behöver 17 broar försärkas eller bytas ut inom en tioårsperiod till en kostnad om 30-40 miljoner euro, både till följd av broarnas skick och också viktökningen. Projektet beviljades medel i årets budget och håller nu på att starta upp. Samtidigt ser vi över hamnarna för att även uppdatera dem att klara de nya viktkraven.

Testområde

Eftersom Åland lätt kan avgränsas från sin omgivning och har en väluppbyggd förvaltning och infrastruktur är landskapet intressant som testområde för olika innovationer som behöver testas i ett fungerande samhälle.

Vi kan även stödja sådana initiativ genom vårt självstyre och egen lagstiftning. Exempel som just nu diskuteras är utvecklingen av infrastruktur runt elbilar och smarta elnät som möjliggör optimeringar i elnäten.